Greppa Fosforn startades 2006 som ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmark i praktiken. I den här rapporten redovisas genomförda aktiviteter, resultat och slutsatser för perioden 2006-2009 samt hur vi planerar att gå vidare under innevarande period (2010-2012).

Prisboomen på marknaderna för jordbruksvaror 2007¿2008 aktualiserade en rad frågor om den långsiktiga trenden, vad som bestämmer prisutvecklingen och om lämpliga metoder för att dämpa prissvängningar och dess negativa effekter för livsmedels-tryggheten. Rapporten baseras på underlag och analyser från bland annat internationella organisationer. Redovisningen utgår från verkets tidigare svar på specifikt uppdrag från Jordbruksdepartementet.

I denna rapport undersöks hur stora arealer värdefulla ängs- och betesmarker, inventerade i ängs- och betesmarksinventeringen, som sköts med miljöersättning. I rapporten analyseras även vilka skillnader som finns mellan inventerade marker som sköts med miljöersättning och marker utan miljöersättning med avseende på hävd, krontäckning, naturvärde, produktionshöjande åtgärder och naturtyp. Syftet är att identifiera vilka typer av betesmarker och slåtterängar som fångas upp av miljöersättningen.

Innehållet i rapporten - Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009. Ett uppslagsverk där handel finns fördelad per produktområde och land.

Landsbygdsföretag är mycket nöjda med de utbildningsinsatser de har deltagit i via landsbygdsprogrammet. Hittills har 160 000 personer fått kompetensutveckling. Enligt undersökningen i denna rapport tycker företagarna att kompetensutveckling ger starkare företag, bättre miljö och djurvälfärd.

Syftet med rapporten är att undersöka hur förväntade klimatförändringar påverkar biologisk mångfald på svenska gräsmarker. Vi vill även studera betydelsen av infrastrukturer, till exempel vägar, som potentiella spridningskorridorer vid stigande temperaturer. Rapporten kan fungera som ett kunskapsunderlag när det gäller arters utbredningspotential i odlingslandskapet.

Jordbruksverket har under vintern 2009/2010 skickat ut två enkäter med koppling till miljöersättningen med fånggrödor inom Landsbygdsprogrammet.

Med klimatförändringarna kommer ökad nederbörd och ökad andel intensiva skurar. Dessutom påverkas avrinningen. Här redovisas en studie av olika anläggningar: täckdikningar, dikningsföretag, invallningsföretag, bevattningsanläggningar och konstruerade våtmarker. För varje anläggningstyp har problem som följer av klimatförändringen identifierats och åtgärder föreslagits.

I dag är de ekonomiska konsekvenserna av vildsvinsstammen dåligt belysta, inte minst inom jordbruket. För att få en uppfattning om hur stora kostnader vildsvin orsakar inom jordbruket så uppskattas i denna rapport kostnaderna för mjölk- och växtodlingsgårdar i Södermanlands län. Kostnaderna beräknas för små och stora gårdar. Beräkningarna baseras på telefonintervjuer med jordbrukare. Beräkningarna fokuserar på skördeförlust, arbetskostnad, maskinkostnad, inköp av frö samt totalkostnad.

I den här rapporten utreds bakgrunden till de skiftande uppgifter som finns när det gäller kolinlagring i betesmarker. Skattningarna som används vid Sveriges rapportering till FN verifieras med en oberoende metod och skillnader i inlagringspotential mellan olika typer av betesmarker analyseras. Särskilt fokus läggs på att belysa förhållandet mellan biologisk mångfald och kolinlagring.

Tillsammans med Energimyndigheten och Naturvårdsverket har Jordbruksverket tagit fram en sektorsövergripande långsiktig strategi för Biogasens utveckling i Sverige. I rapporten ges förslag på åtgärder som på lång och kort sikt bidrar till ökad användning och produktion av biogas. Denna rapport ges även ut i Energimyndighetens rapportserie.

Underlagsrapport till utredningen "Förslag till sektorsövergripande biogasstrategi." Bilaga 1 Kostnader och potential för biogas i Sverige. Bilaga 2 Samhällsekonomiska värden av olika miljöeffekter vid ett ökat utnyttjande av biogas. Bilaga 3 Efterkonvertering av traktorer. Bilaga 4 Forskningsprojekt inom energimyndigheten. Bilaga 5 Biogas en internationell utblick.

Rapporten för Jordbruksverkets foderkontroll 2009 ingår i en serie återkommande årsrapporter och bygger på uppgifter från Jordbruksverkets egna kontroller under verksamhetsåret 2009 samt inrapporterade statistikuppgifter från fodertillverkare och länsstyrelser.

Rapporten beskriver marknaden för färska frukter och grönsaker. Den tar upp produktion, konsumtion, priser och handel, och redogör också för huvuddragen i de regler som gäller för sektorn. Dessutom finns en kort diskussion om hur en del förutsättningar kan komma att ändras de kommande åren.

Utvärdering av anlagda våtmarker inom miljö och landsbygdsprogrammet och det nya landsbygdsprogrammet.

Denna rapport är en del av Jordbruksverkets rapportserie om svenska matvanor och matpriser. Syftet med rapportserien är att bidra med ett lättillgängligt underlag och ge uppslag till fortsatta analyser i den allmänna debatten om livsmedelspriser och livsmedelskonsumtion, utifrån Jordbruksverkets verksamhetsområde.

Denna rapport är en del av Jordbruksverkets projekt om ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar konsumtion av jordbruksvaror. Syftet med projektet är att sprida information om de effekter som konsumtion av jordbruksvaror har på miljö, klimat och samhälle och därigenom under lätta för konsumenten att göra medvetna val.

I denna rapport har Jordbruksverket undersökt skillnaderna i kostnader och intäkter i jordbruket mellan Sverige, Norge och Danmark. Rapporten belyser flera områden som t.ex. lagstiftning, skatter, vissa effekter på lönsamhet och byggkostnader.

Denna rapport presenterar resultaten från fallstudier av 11 högklassiga restauranger som återfinns på den nordiska landsbygden i Sverige, Finland, Norge och Island.

Mot bakgrund av målet på 20 procent effektivare energianvändning till år 2020 har Energimyndigheten, Skogstyrelsen, Jordbruksverket, Fiskeriverket och Sametinget fått i uppdrag att kartlägga de areella näringarnas energianvändning och ge förslag på möjliga åtgärder för energieffektivisering.

I juni 2009 gav regeringen ett uppdrag åt Vägverket, Statens Jordbruksverk och Skogsstyrelsen att utarbeta en handlingsplan för att främja sparsam körning av större dieseldrivna arbetsmaskiner inom bygg- och anläggningsbranschen, jordbruket och skogsbruket.

Handlingsplanenen är vårt redskap för att långsiktigt förvalta dvs. bevara och hållbart nyttja de svenska husdjursraserna under 2010-2020. Planen knyter samman detta med t.ex. Landsbygdsprogram för Sverige och miljökvalitetsmålen. Handlingsplanen syftar till att öka medvetenheten om betydelsen av de husdjursraser Sverige påtagit sig ett ansvar för och visa hur ansvaret för och det praktiska arbetet med förvaltningen delas av många aktörer och intressenter.

Denna rapport ingår som en del av en bredare utredningssatsning om nuläget i svensk livsmedelstillverkning och matrelaterad turism, vilken ska ligga till grund för utformandet av en kommunikationsstrategi för att förmedla bilden av Sverige ¿ det nya matlandet i Europa. Rapporten ska således inte betraktas som en fullständig kartläggning av Sveriges som matland utan beaktar några regionala aspekter av livsmedelsbaserade näringar som är av särskilt intresse för landsbygdspolitiken.

EU:s jordbrukspolitik har med åren blivit mindre handelsstörande men i stället har antalet stödformer ökat. Rapporten pekar på att flera av stöden ger låg samhällsnytta.

Detta är verksamhetsredovisningen för Programmet för odlad mångfald (POM) 2009, vilken ger en sammanfattning av verksamheten inom området växtgenetiska resurser. Rapporten riktar sig till aktörer inom programmet och kompletterar Jordbruksverkets årsredovisning på detta område. Redovisningen fokusera på det stora dragen i verksamheten utifrån aktivitetsområdena bevarande, nyttjande, forskning och utveckling, utbildning och information, samt internationellt arbete.

Den här rapporten inleds med ett kapitel som handlar om jordbrukets utmaningar på global nivå. Därefter följer bl.a. beskrivningar av åtgärder som redan som pågår och målen för ytterligare utsläppsminskningar. I kapitel 5 beskrivs förslag till åtgärder och styrmedel och vilka utsläppsminskningar som kan nås under perioden 2011-2016, samt till vilken kostnad. De ekonomiska konsekvenserna beskrivs därefter översiktligt, liksom behovet av forskning. Till den här rapporten hör två bilagor.

Som ett led i att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser, kväve och fosfor har Jordbruksverket fått i uppdrag av regeringen att presentera en handlingsplan med åtgärder för perioden 2011-2016, med en utblick mot 2020. Resultatet visas i rapporten 2010:10 Minskade växtnäringsförluster och växthusgasut-släpp till 2016. Här presenteras en kortversion av den rapporten.

Det övergripande syftet med rapporten är att öka kunskapen om och förståelsen för Islands produktion och handel med jordbruksprodukter, inklusive landets nuvarande jordbrukspolitik, med utgångspunkt från att Island ansökt om EU-medlemskap.

Från och med 2008 infördes nya begränsningar av hur mycket träd och buskar som får finnas i betesmarker som berättigar till gårdsstöd. I den här rapporten presenterar projektet CAP:s miljöeffekter analyser av hur stödanslutning och röjning i betesmarker påverkades redan under 2008 och vad röjningarna kortsiktigt fick för effekt på natur- och kulturmiljövärden.

Denna utredning innehåller en samhällsekonomisk analys av bekämpning av virussjukdomen blåtunga hos idisslare i Sverige. Arbetet är gjort som vägledning för beslutsfattande i samband med bekämpning, främst planering av kommande vaccinationskampanjer.

Jordbruksverket arbetar för ett rikt och varierat odlingslandskap med höga natur- och kul-turvärden och för att jordbruket ska belasta miljön så litet som möjligt. Hittills har en standardiserad uppföljningsmetodik för att utvärdera anlagda och restaurerade våtmarkers effekter på biologisk mångfald saknats. Jordbruksverket har därför gett Länsstyrelsen i Jönköpings län i uppdrag att ta fram en sådan metod. I den här rapporten redovisar Länsstyrelsen projektet.

Syftet med denna studie är att uppskatta vilka konsekvenser som kan förväntas uppstå om kontrollprogrammet för salmonella skulle upphöra (en fiktiv frågeställning), och då med avgränsning mot nöt-djur.