Mycket bete i foderstaten är en väg till bättre ekonomi i mjölkproduktionen. Bra bete är ett näringsrikt foder som minskar kraftfoderbehovet och därmed foderkostnaden. Materialet har finansierats med medel ur landsbygdsprogrammet.

Några rubriker: Stor efterfrågan, Har gården rätt förutsättningar?, Omställning - steg för steg, Fyra modeller för omställning, Exempel från gårdar som är ekologiska eller under omställning, Foder och foderareal, Växtodling, Kalvar och ungdjur

Flera ekologiska mjölkproducenter har upplevt att proteinhalten i mjölken har minskat när de ger korna 100 % ekologiskt foder. Historiskt är låga fetthalter under sommarmånaderna ett faktum. Läs om vilka möjligheter du har att påverka mjölkens sammansättning. Materialet är finansierat med medel ur Landsbygdsprogrammet.

Blåtunga är en allvarlig virussjukdom som drabbar idisslare och kameldjur. Generellt är sjukdomen allvarligare hos får än hos nötkreatur.

I denna skrift får djurägare råd och tips inför en kalvning. Vad kan man göra för att underlätta kalvningen? När behöver man ingripa och när ska veterinären tillkallas? Hur ska den nyfödda kalven tas om hand och hur ska kon skötas i samband kalvningen? Det är några frågeställningar som belyses. Skriften är rikt illustrerad med fotografier och teckningar. Den är framställd med medel ur landsbygdsprogrammet.

Den här broschyren ger översiktlig och grundläggande information om nötkreatur, betesdrift och faror som kan hota djuren på bete. Det mesta gäller både ekologisk och konventionell djurhållning, men somliga råd kan bara tillämpas i konventionell drift. Materialet är finansierat med medel ur Landsbygdsprogrammet..

Hantering av nötkreatur ska ske på ett sådant sätt att djuren inte blir stressade eller riskerar att skadas. Därför behöver den som hanterar djuren ha kunskap om deras naturliga beteende. Det är också viktigt att hanteringsanläggningar utformas på ett säkert och funktionellt sätt. I broschyren ges tips och råd om bl.a. detta. Materialet är finansierat med medel ur Landsbygdsprogrammet.

Läs om några olika studier av metoder för att rasta nötkreatur på ett smidigt sätt. "Motionera mera" kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor utan även dikor och ungdjur. Än så länge räcker det med förlängd utevistelse, men snart är det dags att antingen rasta korna två gånger per vecka eller att släppa loss dem för gott, dvs. gå över till lösdrift. Materialet är finansierat med medel ur Landsbygdsprogrammet.

Denna skrift riktar sig till såväl lantbrukare och klövvårdare som rådgivare inom lantbruket. Här presenteras en övergripande sammanställning av kunskapsläget beträffande klövhälsan hos svenska mjölkkor. Materialet kommer bl a från studier som genomförts vid Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara.

Informationen om utedrift med nötkreatur är sammanställd på uppdrag av Sveriges Nötköttsproducenter i samverkan med Jordbruksverket och LRF. Syftet är att förklara grundförutsättningarna för utedrift, ge råd och anvisningar samt att beskriva vilka krav som ställs på lantbrukare med denna typ av djurhållning. Matrialet baserar sig mestadels på försök och praktiska erfarenheter på olika gårdar i Sverige. De finns beskrivna i publikationer utgivna av SLU och Jordbruksverket